Bäckahästen var en vacker vitskimrande, gråaktig eller ibland gul häst som höll sig i närheten av bäckar och kärr. Många sägner finns nedtecknade om just detta väsen och i de flesta vill bäckahästen lura till sig barn att sitta upp dess rygg, för att sedan dyka ner i vattnet och ta barnen med sig. Ju fler barn som hoppade upp, desto längre blev hästen. Men om man utropade något i stil med ”Kors i Jesu namn, sicken långer hors!” så kastade bäckahästen av sig alla ungarna för att sedan själv försvinna ner i det mörka djupa vattnet.

Just denna formen är tänkt att gjutas i tvådelad styckeform och det påverkar designen. Samtidigt ska formen berätta en historia och gärna lämna till betraktaren att själv fylla och fantisera. Jag tycker att det är viktigt att formen ligger skönt i handen, är behaglig att titta. Enkel och avancerad på samma gång. Jag vill ha fram bäckahästens styrka och stolthet och tycker att mycket av det sitter i huvudet böjning. Dekoren kommer jag att hålla enkel med något som indikerar på vattenstänk eller vågor blir det nog på sidorna. Till skulpturen kommer ett litet kort med små berättelser om just bäckahästen, så att sägnerna lever vidare.